En guide till partiernas bil- och energipolitik: Så kan valet påverka dig som bilägare

Nyheter

18 aug. 2026

7 min

Riksdagsvalet 2026 kan påverka både kostnaden för att köpa och äga bil, priset på bensin, diesel och laddning samt hur Sveriges energisystem utvecklas. Vi går igenom vad riksdagspartierna vill göra och hur de planerar att finansiera sina förslag.

Så har vi jämfört partierna

Vi har utgått från partiernas valmanifest, budgetmotioner och aktuella politiska förslag inför riksdagsvalet 2026.

Vi redovisar partiernas egna förslag och finansieringsplaner och tar inte ställning till vilket partis politik som är bäst.

När ett parti inte har presenterat en exakt kostnad eller fullständig finansiering skriver vi det. Kostnader och stöd gäller de nivåer som partierna själva har presenterat och kan därför avse olika tidsperioder.

Elbilen har blivit en allt större del av den svenska bilmarknaden. Samtidigt står Sverige inför ett kraftigt ökat elbehov när transporter, industri och andra delar av samhället elektrifieras.

Men bilpolitiken inför valet handlar om mer än elbilar.

För den som äger bil kan politiken påverka priset på bensin och diesel, kostnaden för att ladda, möjligheten att få stöd vid ett bilbyte, skatter och reseavdrag samt utbyggnaden av laddinfrastrukturen.

Partierna skiljer sig också åt i synen på hur omställningen ska gå till. Vissa vill göra det billigare att byta till elbil, medan andra framför allt vill sänka kostnaden för att köra bil oavsett drivmedel. På energiområdet är skillnaderna ännu större, framför allt i synen på kärnkraft.

Här är en neutral genomgång av de åtta riksdagspartiernas politik inför valet 2026.

Först: vad gäller i dag?

Sedan den 18 mars 2026 finns en ny statlig elbilspremie. Den riktar sig till hushåll med lägre inkomster i landsbygdskommuner och andra områden med begränsad tillgång till kollektivtrafik.

Stödet gäller både nya och begagnade elbilar samt både köp och leasing. Ett stödberättigat hushåll kan få upp till 46 800 kronor under tre år. Regeringen har avsatt 400 miljoner kronor för premien under 2026 och totalt 5,6 miljarder kronor för perioden 2026-2032. 75 procent av finansieringen kommer från EU:s sociala klimatfond. (Regeringskansliet)

Regeringen och Sverigedemokraterna har dessutom kommit överens om att förstärka premien med ytterligare 100 miljoner kronor under 2026. (Regeringskansliet)

På bränslesidan har regeringen samtidigt genomfört stora tillfälliga skattesänkningar. Mellan 1 maj och 30 september 2026 sänks skatten till EU:s miniminivå, vilket motsvarar ungefär 1 krona per liter för bensin och 40 öre för diesel, inklusive moms, om hela sänkningen förs vidare till konsumenten. Regeringen har dessutom föreslagit ytterligare sänkningar på 3 kronor per liter inklusive moms under perioden 1 juli - 30 november. (Regeringskansliet)

Det är alltså den politik som gäller eller har beslutats som partiernas nya förslag behöver jämföras med.

Socialdemokraterna: elektrifiering och en bredare energimix

Socialdemokraterna har under de senaste åren rört sig mot en mer kärnkraftspositiv energipolitik.

Partiet vill både förlänga drifttiden i dagens reaktorer och möjliggöra ny kärnkraft. Samtidigt vill S att statligt stöd till ny fossilfri el ska vara teknikneutralt.

Det innebär en energimix där kärnkraft, vindkraft, sol och vattenkraft ska kunna byggas ut parallellt. S vill också stärka elnäten och få till en bredare energiöverenskommelse.

För den som kör elbil är det relevant eftersom partiet kopplar ihop elektrifieringen av transporterna med behovet av mer elproduktion och ett starkare elsystem.

På transportsidan vill S göra omställningen ekonomiskt möjlig för fler hushåll och har föreslagit förstärkta satsningar på elbilar och elektrifiering.

Bränslepriser

Socialdemokraterna har inte velat höja drivmedelsskatten och har under 2026 också krävt tillfälliga sänkningar av bensin- och dieselskatten för att möta höga drivmedelspriser.

Det innebär att S, liksom regeringen, vill hålla nere kostnaden för den som är beroende av bilen även under omställningen.

Socialdemokraterna vill också införa det så kallade Sverigebränslet, med en stabil basinblandning av biodrivmedel och ökad svensk produktion. Tanken är både att minska utsläppen och att minska beroendet av importerade fossila drivmedel och därmed dämpa prissvängningarna vid pump. (Socialdemokraterna)

Vad kostar det - och hur ska S finansiera förslagen?

S har presenterat konkreta anslag till bland annat elbilsbonus och elektrifiering i sina budgetförslag. Partiets bredare budget finansieras genom en kombination av skatteförändringar och omprioriteringar.

En del av finansieringen kommer från skattehöjningar, bland annat en tillfällig skatt på bankernas övervinster.

Den långsiktiga kostnaden för en bredare elbilspremie är däremot svårare att bedöma eftersom partiets förslag inte innebär en fullt specificerad permanent modell för hela mandatperioden.

S:s linje i korthet:

Elektrifiera transporterna och bygg ut elproduktionen brett. Kärnkraft ska finnas med tillsammans med vind, sol och vattenkraft, samtidigt som hushåll som är beroende av bilen ska skyddas från kraftigt stigande kostnader.

Moderaterna: lägre kostnad för bilägandet och mer kärnkraft

Moderaternas energipolitik är tydligt kärnkraftsorienterad.

Partiet vill bygga ut kärnkraften och skapa ett fossilfritt elsystem där kärnkraften kompletteras av bland annat vattenkraft, kraftvärme och annan fossilfri produktion.

När det gäller transporterna ligger fokus mindre på stora generella elbilspremier och mer på laddinfrastruktur, elektrifiering och teknik som minskar utsläppen.

Bränslepriser

M har drivit på för lägre bensin- och dieselpriser genom sänkta drivmedelsskatter och en lägre reduktionsplikt. Partiet argumenterar för att elektrifieringen är det långsiktiga sättet att minska utsläppen, medan höga krav på inblandning av biodrivmedel riskerar att göra det dyrare att köra bil. (Moderaterna)

Regeringens politik har också inneburit att drivmedelsskatterna inte räknas upp på samma sätt som tidigare. (Regeringskansliet)

Vad kostar det - och hur ska M finansiera förslagen?

M har inte lagt fram någon ny stor generell elbilspremie motsvarande exempelvis Centerpartiets eller Miljöpartiets modeller.

I stället handlar partiets bilpolitik om befintliga budgetanslag till bland annat laddinfrastruktur och klimatpremier.

Den stora ekonomiska frågan är istället ny kärnkraft. Regeringens modell innebär att staten tar en del av den ekonomiska risken för nya reaktorer.

Det innebär att kostnaden för politiken inte bara syns som en subvention till bilägaren, utan också som statligt risktagande i stora energiinvesteringar.

M:s linje i korthet:

Håll nere kostnaden för bilägandet här och nu, bygg ut laddinfrastrukturen och skapa ett stort fossilfritt elsystem där kärnkraft spelar en central roll.

Sverigedemokraterna: billigare bilägande och kärnkraft

Sverigedemokraterna betonar framför allt billig och stabil energi samt låga kostnader för bilägare.

SD vill bygga ut kärnkraften och prioritera kärnkraft och vattenkraft. Partiet är samtidigt kritiskt till statliga stöd till vindkraft.

På transportområdet står SD bakom den nuvarande elbilspremien genom samarbetet med regeringen, men partiets politik är inte lika inriktad på att använda stora stöd för att få hushållen att byta till elbil.

Bränslepriser

Här är SD:s linje tydligare.

Partiet står bakom de sänkta drivmedelsskatterna som genomförts tillsammans med regeringen. SD lyfter själva fram att skatterna sänkts med ungefär 1 krona per liter för bensin och 40 öre för diesel, samtidigt som partiet vill fortsätta hålla nere drivmedelspriserna. (Sverigedemokraterna)

SD står också bakom den ytterligare tillfälliga skattesänkning på 3 kronor per liter inklusive moms som regeringen föreslagit för sommaren och hösten 2026. (Regeringskansliet)

Vad kostar det - och hur ska SD finansiera förslagen?

Den nuvarande elbilspremien är en del av regeringens budget och finansieras till 75 procent av EU:s sociala klimatfond. (Regeringskansliet)

Lägre drivmedelsskatter innebär samtidigt lägre skatteintäkter för staten. Regeringen har beräknat att tidigare sänkningar av drivmedelsskatterna minskat statens skatteintäkter med flera miljarder kronor per år. (Regeringskansliet)

SD:s linje i korthet:
Håll nere kostnaden för att köra bil, bygg ut kärnkraft och vattenkraft och låt elektrifieringen utvecklas utan stora generella elbilssubventioner.

Centerpartiet: stort stöd till bilbytet

Centerpartiet sticker ut genom att vilja göra det betydligt billigare för hushåll att byta från fossilbil till miljöbil.

Partiet vill ge hushåll möjlighet att leasa en ny eller begagnad miljöbil för 1 500 kronor i månaden, genom en subvention på 2 000 kronor i månaden. Alternativt ska man kunna få en bonus på 50 000 kronor vid köp av en ny eller begagnad miljöbil. (Centerpartiet)

C vill samtidigt bygga ut laddinfrastrukturen och öka investeringarna i fossilfri elproduktion.

På energisidan vill partiet ha en teknikneutral energipolitik, där kärnkraft kan ingå men där staten inte ska styra mot ett enskilt kraftslag.

Bränslepriser

C har under 2026 också stött tillfälliga åtgärder för att dämpa höga drivmedelspriser. Partiets modell är samtidigt att använda ekonomiska styrmedel för att göra det billigare att lämna fossilberoendet.

C vill samtidigt öka användningen av svenskproducerade förnybara drivmedel och sänka skatten på förnybara bränslen. Partiet vill också bygga upp en strategisk reserv av biodrivmedel för att pressa priserna vid pump.

Det betyder i praktiken en kombination av lägre tröskel för att byta bil och fortsatt omställning bort från fossila drivmedel.

Vad kostar det - och hur ska C finansiera förslagen?

Centerpartiet har satt en tydlig prislapp på sin bilmodell.

Partiet avsätter 2 miljarder kronor under 2026 för att ge omkring 100 000 hushåll möjlighet att byta bil. Totalt uppgår partiets satsningar på elektrifiering av fordonsflottan till omkring 2,7 miljarder kronor under året. (Centerpartiet)

Finansieringen sker genom omprioriteringar i statsbudgeten och förändringar av andra anslag.

C:s linje i korthet:

Gör det betydligt billigare att byta till en fossilfri bil och bygg samtidigt ut fossilfri el- och laddinfrastruktur.

Vänsterpartiet: större stöd till elbilar och högre kostnad för fossila bilar

Vänsterpartiet vill göra elbilspremien betydligt bredare än dagens modell.

Partiets förslag omfattar både nya och begagnade elbilar samt leasing. För hushåll utanför storstadskommuner kan stödet uppgå till 45 000-79 800 kronor beroende på hushållets situation.

V vill också bygga ut laddinfrastrukturen och göra det möjligt att konvertera vissa befintliga fossilbilar till klimatsmart drift. (Vänsterpartiet)

Samtidigt är V:s transportpolitik bredare än elektrifiering. Partiet vill göra kollektivtrafiken billigare och bygga ut den, så att fler får alternativ till bilen.

Bränslepriser

V vill att fossila bilar med höga utsläpp ska få högre fordonsskatt och vill höja reduktionsplikten från dagens nivå.

Partiet räknar också med att bensin- och dieselpriserna kommer att stiga när EU:s nya utsläppshandelssystem utvidgas, men vill kombinera det med stöd som gör det lättare för hushållen att ställa om. (Vänsterpartiet)

Vad kostar det - och hur ska V finansiera förslagen?

Vänsterpartiet har beräknat kostnaden för den bredare elbilspremien till omkring 1,15 miljarder kronor.

Finansieringen ingår i partiets samlade budgetalternativ och bygger på skatteförändringar och andra budgetprioriteringar.

V:s linje i korthet:

Gör det billigare för fler att välja elbil, men låt samtidigt höga utsläpp från fossilbilar kosta mer och bygg ut alternativ till bilen.

Miljöpartiet: billigare elbil och dyrare fossil energi

Miljöpartiet vill göra det möjligt för fler hushåll att byta från fossilbil till elbil.

Partiets elbilsoffensiv innehåller stöd till både köp och leasing och är särskilt riktad mot hushåll med låga och medelstora inkomster. MP vill bland annat ha en elbilsbonus på upp till 60 000 kronor för billigare elbilar, med extra stöd för hushåll på landsbygden. (Miljöpartiet)

Partiet vill också sänka kostnaden för laddning genom bland annat lägre elskatt vid publika laddstolpar. (Miljöpartiet)

På energiområdet vill MP inte bygga ny kärnkraft. I stället vill partiet bygga ut vindkraft och solkraft tillsammans med vattenkraft, lagring, flexibilitet och annan fossilfri produktion.

Bränslepriser

Här är skillnaden mot Tidöpartierna tydligast.

MP vill höja reduktionsplikten och koldioxidskatten på bensin. I partiets budgetmotion beräknas den höjda koldioxidskatten tillsammans med den högre reduktionsplikten ge ett prispåslag vid pump på omkring 2,20 kronor per liter under den första fasen. Intäkterna från den höjda koldioxidskatten ska samtidigt gå tillbaka till hushåll i lands- och glesbygd genom en grön utdelning. (Miljöpartiet)

Tanken är alltså att göra fossil energi dyrare samtidigt som alternativet, framför allt elbilen, blir billigare.

Vad kostar det - och hur ska MP finansiera förslagen?

MP har satt en tydlig prislapp på sin elbilsoffensiv. I partiets vårbudget för 2026 anges 3,3 miljarder kronor för satsningen.

Partiet föreslår samtidigt högre intäkter från fossilrelaterade skatter. I budgetmotionen beräknas den höjda koldioxidskatten ge omkring 4,05 miljarder kronor under den preliminära fasen. En del av pengarna ska gå tillbaka till hushåll på landsbygden. (Miljöpartiet)

MP:s linje i korthet:

Gör elbilen billigare, gör fossil energi betydligt dyrare och använd en del av intäkterna från fossil energi för att finansiera omställningen.

Kristdemokraterna: elektrifiering och kärnkraft

Kristdemokraterna vill elektrifiera fordonsflottan och bygga ut laddinfrastrukturen, men partiets politik är mindre fokuserad på stora generella elbilspremier.

Den stora delen av KD:s klimat- och energipolitik handlar istället om att skapa ett fossilfritt energisystem där kärnkraften spelar en central roll. (Kristdemokraterna)

Bränslepriser

KD ingår i regeringssamarbetet och står därmed bakom regeringens politik med sänkta drivmedelsskatter och lägre reduktionsplikt. (Kristdemokraterna)

Det innebär att KD:s politik i dag kombinerar elektrifiering på längre sikt med åtgärder som håller nere kostnaden för den som fortfarande kör bensin- eller dieselbil.

Vad kostar det - och hur ska KD finansiera förslagen?

KD har inte presenterat någon ny elbilspremie i samma storleksordning som C, V eller MP.

Den större ekonomiska frågan är istället energisystemet. Precis som övriga Tidöpartier står KD bakom statlig riskdelning för ny kärnkraft.

KD:s linje i korthet:

Elektrifiera transporterna, håll nere kostnaden för bilägandet och bygg ett stabilt fossilfritt elsystem där kärnkraften spelar en viktig roll.

Liberalerna: billigare laddning och mer kärnkraft

Liberalerna vill bygga ny kärnkraft och samtidigt öka elektrifieringen av samhället.

I partiets valmanifest kombineras ny kärnkraft med annan fossilfri energi och elektrifiering.

När det gäller bilen vill L bland annat göra laddningen billigare genom sänkt elskatt vid laddstolpar, höja milersättningen för elbilar och bredda det gröna avdraget.

Bränslepriser

Liberalerna ingår i regeringen och står därför bakom de tillfälliga sänkningarna av bensin- och dieselskatten som genomförts under 2026.

Partiet har också lyft behovet av att hålla nere kostnaderna för hushåll som är beroende av bilen under energikrisen. (Liberalerna)

Vad kostar det - och hur ska L finansiera förslagen?

Liberalerna har inte presenterat en elbilspremie i samma storleksordning som C, V eller MP.

I stället består bilpolitiken av flera mindre skatte- och stödåtgärder. Den stora långsiktiga ekonomiska frågan är även här statens roll i finansieringen av ny kärnkraft.

L:s linje i korthet:

Gör det billigare att ladda och använda elbil, håll nere kostnaden för bilägare på kort sikt och bygg ut kärnkraften för att möta det framtida elbehovet.

Så skiljer sig partierna åt

För en bilägare handlar skillnaderna framför allt om fyra frågor:

Parti	Elbilsstöd	Bensin & diesel	Laddning	Kärnkraft
S	Större stöd	Hålla nere kostnaden	Bygga ut	Ja
M	Dagens premie	Lägre skatt	Bygga ut	Ja
SD	Dagens premie	Lägre skatt	Bygga ut	Ja
C	Stort stöd	Omställning + prisåtgärder	Bygga ut	Teknikneutral
V	Stort stöd	Högre styrning	Bygga ut	Nej
MP	Stort stöd	Dyrare fossil energi	Bygga ut + billigare laddning	Nej
KD	Dagens premie	Lägre skatt	Bygga ut	Ja
L	Dagens premie	Lägre skatt	Bygga ut + billigare laddning	Ja

Tabellen är en förenklad sammanfattning av partiernas aktuella förslag och ska inte ses som en fullständig beskrivning av respektive partis transport- eller energipolitik.

Vad betyder politiken för dig som bilägare?

Det beror framför allt på vilken bil du kör och vad du planerar att göra framöver.

Kör du bensin- eller dieselbil?

Då är drivmedelsskatt och reduktionsplikt några av de viktigaste frågorna.

Tidöpartiernas politik har inneburit lägre drivmedelsskatter och en lägre reduktionsplikt. Under 2026 har skatterna dessutom sänkts ytterligare till följd av de höga energipriserna. (Regeringskansliet)

MP och V vill istället höja styrningen mot fossila drivmedel, även om de samtidigt föreslår kompensation och stöd till hushåll som påverkas.

Funderar du på att köpa en elbil?

Då kan elbilspremien vara central (om du är berättigad).

Dagens stöd kan ge upp till 46 800 kronor, men flera partier vill göra stödet både större och bredare.

C, V och MP har de mest omfattande konkreta förslagen, medan S också vill förstärka stödet.

Kör du redan elbil?

Då blir elpris, laddkostnad och elnät viktigare.

Partierna skiljer sig framför allt åt i synen på hur ny el ska produceras. M, KD, L och SD vill bygga ny kärnkraft, som kan producera stora mängder el med hög tillgänglighet och är mindre beroende av väderförhållanden. V och MP säger nej till ny kärnkraft och vill istället bygga ut förnybar el, elnät och lagring. C vill ha en teknikneutral energipolitik och S vill kombinera flera fossilfria kraftslag.

För elbilsägaren är frågan inte bara hur mycket el Sverige producerar, utan också när och hur stabilt den kan produceras. När fler bilar ska laddas och annan verksamhet elektrifieras blir tillgången på planerbar el, elnätets kapacitet och möjligheten att flytta elanvändningen allt viktigare.

Bor du på landsbygden?

Då kan flera delar av politiken spela in samtidigt.

Elbilspremierna är ofta mer generösa utanför storstäderna, samtidigt som bränslepriserna får större betydelse för hushåll som är beroende av bilen.

Flera partier kombinerar därför stöd till elektrifiering med olika former av kompensation för hushåll på landsbygden.

Den stora energifrågan: hur ska Sverige få fram mer el?

Bakom både elbilen och energipolitiken finns egentligen samma fråga.

Sverige behöver mer el om transportsektorn, industrin och andra delar av ekonomin ska elektrifieras.

Men partierna har olika svar på hur elen ska produceras.

M, KD, L och SD vill ge kärnkraften en central roll och bygga nya reaktorer.

MP och V vill istället bygga ut förnybar el, elnät, lagring och energieffektivisering utan ny kärnkraft.

C vill kraftigt bygga ut fossilfri el men låta olika tekniker konkurrera.

S vill kombinera kärnkraft med vindkraft, sol och vattenkraft.

För den som kör elbil är det här mer än en energipolitisk detalj. Tillgången på el, elnätens kapacitet och kostnaden för el påverkar också förutsättningarna för laddning.

En annan fråga: vad kostar politiken?

När partierna presenterar sina förslag är det lätt att fokusera på själva löftet.

50 000 kronor i elbilsbonus låter mycket. Men det är lika relevant att fråga hur många som ska få stödet, vad det kostar staten och hur pengarna ska finansieras.

Skillnaderna är stora.

Centerpartiet har exempelvis satt av 2 miljarder kronor till sin bilmodell under 2026. Miljöpartiet har avsatt 3,3 miljarder kronor till sin elbilsoffensiv. Vänsterpartiet har beräknat kostnaden för sin bredare elbilspremie till omkring 1,15 miljarder kronor.

Samtidigt innebär Tidöpartiernas politik med lägre drivmedelsskatter minskade skatteintäkter för staten. Regeringen har exempelvis beräknat att tidigare sänkningar av drivmedelsskatterna minskat intäkterna med flera miljarder kronor per år. (Regeringskansliet)

Och när det gäller kärnkraft handlar det om en annan typ av kostnad: statligt risktagande i stora och långsiktiga energiinvesteringar.

Det finns därför ingen enkel jämförelse mellan partiernas kostnader. Vissa förslag är direkta bidrag till hushåll, andra är skattesänkningar och andra innebär investeringar eller ekonomiska garantier från staten.

Kort sammanfattat

Inför riksdagsvalet 2026 finns det inte en enkel skiljelinje mellan partier som är för eller emot elbilar.

Den första stora frågan är hur staten ska få fler att byta bil.

C, V och MP vill ha stora och breda stöd till elbilar. S vill också förstärka stödet. M, KD, L och SD ligger närmare dagens mer riktade elbilspremie och fokuserar mer på laddinfrastruktur och andra styrmedel.

Den andra frågan är vad det ska kosta att fortsätta köra fossilbil.

Tidöpartierna har sänkt drivmedelsskatterna och reduktionsplikten för att hålla nere kostnaderna för bensin- och dieselbilister. MP och V vill i högre grad använda skatter och andra styrmedel för att påskynda övergången från fossila drivmedel. S och C har positioner som ligger närmare mitten, med fokus både på att hålla nere kostnaderna för bilister och att underlätta omställningen.

Den tredje frågan är hur Sverige ska producera all den el som elektrifieringen kräver.

Här är skiljelinjerna tydligare: M, KD, L och SD vill bygga ny kärnkraft, MP och V vill bygga ut förnybar el utan ny kärnkraft, C vill ha en teknikneutral energipolitik och S vill kombinera flera fossilfria kraftslag.

För dig som bilägare innebär det att valet kan påverka betydligt mer än priset på nästa bil.

Det kan påverka kostnaden för att köpa bilen, priset på bensin och diesel, kostnaden för att ladda, skatten på bilägandet och hur snabbt Sverige bygger ut elproduktion och laddinfrastruktur.

Det är därför inte bara frågan om vilken bil du ska köra som kan påverkas av valet.

Det kan också handla om vad det kommer att kosta att köra den.

Inlägget uppdaterades senast 18 augusti 2026