Ny analys: Bensinpriset kan ta ny fart - så påverkar krigen och skatterna priset de närmaste åren

Elbilsmarknaden

08 okt. 2026

6 min

I maj analyserade vi vart bensinpriset kunde vara på väg fram till 2030.

Då pekade våra fyra scenarier mot ett pris på mellan 19,9 och 35 kronor litern.

Fem månader senare har vi mer data att utgå från och kan göra en mer träffsäker prognos för utvecklingen fram till 2030.

Oljepriset har återigen passerat 100 dollar fatet. Kriget i Mellanöstern har skapat nya störningar på den globala oljemarknaden - samtidigt som Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att påverka oljeproduktion, raffinaderier och exportflöden.

Men bensinpriset i Sverige har inte stigit lika kraftigt. En viktig förklaring är att den svenska staten tillfälligt har sänkt skatten på bensin.

Nu försvinner den sänkningen.

Det innebär att bensinpriset kan stiga under de kommande månaderna även om oljepriset samtidigt faller tillbaka.

Och från 2028 kan ytterligare kostnader tillkomma genom ETS2, högre reduktionsplikt och föreslagna skattehöjningar.

Vi har därför uppdaterat vår tidigare analys och räknat på vart bensinpriset kan vara på väg fram till 2030.

Från knappt 17 till närmare 19 kronor på en vecka

Den 29 september låg listpriset för 95-oktanig bensin på 16,99 kronor litern.

Den 6 oktober var priset 18,89 kronor.

På bara en vecka steg alltså priset med nästan två kronor. En del av förklaringen är att den första av årets tillfälliga skattesänkningar nu har löpt ut.

Samtidigt har Brentoljan stigit till över 100 dollar per fat. På morgonen den 7 oktober handlades Brent omkring 102 dollar.

Men utvecklingen på oljemarknaden handlar inte bara om Mellanöstern och kriget i Iran.

Rysslands krig mot Ukraina är också en viktig del av ekvationen.

Ukraina har under hösten intensifierat sina attacker mot ryska oljeanläggningar. Attackerna har slagit mot raffinaderier och annan energiinfrastruktur och bidragit till störningar på den ryska drivmedelsmarknaden.

Reuters rapporterar att attacker mot rysk energiinfrastruktur tillsammans med störningar i Mellanöstern har bidragit till att strama åt de globala drivmedelsmarknaderna.

Det betyder att två olika konflikter samtidigt påverkar den globala energimarknaden.

Rysslands invasionskrig i Ukraina påverkar framför allt rysk produktion, raffinering och export.

Kriget i Mellanöstern påverkar framför allt olje- och transportflöden genom en av världens viktigaste oljeleder, Hormuzsundet.

För svenska bilister märks effekten vid pumpen även om Sverige inte är direkt beroende av en specifik oljeleverans från Ryssland eller Mellanöstern.

Den svenska skatten döljer fortfarande en del av prisuppgången

Samtidigt som oljepriset stigit har bensinskatten tillfälligt sänkts i Sverige.

Mellan 1 maj och 30 september 2026 sänktes energiskatten på bensin till EU:s minimiskattenivå. Den är nu tillbaka till normal nivå.

Från 1 juli sänktes dessutom koldioxidskatten med ytterligare 2,40 kronor per liter under fem månader.

Den senare skattesänkningen gäller till och med 30 november 2026.

Det betyder att dagens bensinpris fortfarande påverkas av en tillfällig skattesänkning. När den försvinner den 1 december återställs skatten.

Vid full övervältring motsvarar den kvarvarande skattesänkningen 3 kronor per liter inklusive moms.

Det innebär att bensinpriset i teorin skulle kunna gå från:

18,9 kr/l → 21,9 kr/l

utan att oljepriset förändras överhuvudtaget.

Detta är inte en exakt prognos för det faktiska priset i december. Konkurrensen mellan drivmedelsbolag, raffinaderimarginaler, dollarkurs och oljepris påverkar också priset.

Men det illustrerar storleken på den effekt som väntar när skattesänkningen löper ut.

Krigen gör oljepriset betydligt svårare att förutse

I vår analys från maj byggde vi ett särskilt krigsscenario där ett långvarigt högt oljepris kunde driva bensinen mot 23,5 kronor redan 2027.

Den prognosen har hittills inte slagit in.

Men det betyder inte att krigsrisken kan räknas bort helt.

Tvärtom ligger Brentoljan nu över 100 dollar fatet och EIA:s senaste prognos visar hur snabbt förutsättningarna kan förändras.

EIA oktoberprognos räknar med ett genomsnittligt Brentpris på omkring 96 dollar per fat under 2026 och en nedgång till 84 dollar under 2027. Myndigheten räknar alltså med att oljepriset kan falla tillbaka när produktion och transportflöden återhämtar sig.

Det är samtidigt en betydligt högre prognos än månaden innan, vilket illustrerar hur snabbt oljeutsikterna kan förändras och prognosen bygger på att störningarna i Mellanöstern gradvis avtar. Något som är långt ifrån självklart.

Och ovanpå det kommer konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som inte visar några större tecken på att avta.

Ryssland kan hålla uppe priset även om Mellanöstern lugnar sig

Ryssland är en av världens viktigaste oljeproducenter.

Kriget har förändrat hur rysk olja och ryska oljeprodukter når världsmarknaden.

Sanktioner har styrt om handelsflöden samtidigt som Ukraina under 2026 har riktat allt fler attacker mot ryska raffinaderier.

Det har fått en direkt effekt på den ryska drivmedelsmarknaden. Under hösten har Ryssland bland annat infört begränsningar på bränsleexport efter störningar i raffinaderikapaciteten.

För den svenska bilisten är det inte nödvändigtvis mängden rysk råolja som är den viktigaste faktorn utan den globala balansen mellan produktion och efterfrågan på råolja och färdiga oljeprodukter.

Om ryska raffinaderier fortsätter att slås ut samtidigt som Mellanöstern har begränsad exportkapacitet kan marknaden för bensin och framför allt diesel bli betydligt tajtare.

Det skapar en riskpremie som kan hålla olje- och drivmedelspriserna högre än vad en normalisering av Mellanösternkonflikten annars skulle innebära.

Vår nya modell

För att uppdatera analysen har vi därför byggt en modell med fyra huvudsakliga prisdrivare.

1. Oljepriset

Den största marknadsfaktorn.

Här ingår bland annat:

Global oljeproduktion
Efterfrågan
OPEC+
Mellanöstern
Ryssland-Ukraina
Sanktioner
Transportflöden

2. Raffinaderimarknaden

Bensinpriset påverkas inte bara av råoljan.

Om raffinaderier slås ut eller produktmarknaden blir ansträngd kan bensin och diesel bli dyrare även utan motsvarande uppgång i råoljepriset.

Det är särskilt relevant just nu eftersom attacker mot ryska raffinaderier sammanfaller med störningar i Mellanöstern.

3. Svenska skatter

Här sker en tydlig förändring redan i år.

Den tillfälliga skattesänkningen försvinner helt från 1 december.

4. Klimatstyrmedel

Från 2028 kan priset påverkas ytterligare av:

ETS2
Högre reduktionsplikt
Föreslagen höjning av energiskatten

Så kan bensinpriset utvecklas

När vi väger samman dessa faktorer får vi följande huvudscenario:

År	Vår nya modell
6 oktober 2026	18,9 kr
dec 2026	21,9 kr*
2027	20,5
2028	23,5 kr
2029	24,5 kr
2030	25,5 kr

* Teoretiskt pris om oljepris, valutakurs, marginaler etc. är oförändrade och hela skattesänkningen slår igenom.

Så har vi räknat: Vi utgår från dagens pumppris, modellerar en normalisering av råoljepriset, tar hänsyn till att den tillfälliga svenska skattesänkningen försvinner och lägger därefter in de prisförändringar som följer av de föreslagna svenska och europeiska styrmedlen. I det geopolitiska scenariot antar vi dessutom en högre olje- och raffinaderipremie till följd av fortsatta störningar i Ryssland och Mellanöstern.

Det intressanta är att priset inte behöver följa oljepriset rakt av.

Vi räknar med att oljepriset kan falla tillbaka något under 2027 när dagens extrema störningar förhoppningsvis gradvis avtar. Men samtidigt försvinner den svenska skattesänkningen.

Resultatet blir att vi räknar med ett bensinpris på omkring 20,5 kronor per liter i genomsnitt under 2027.

2028 kommer sedan nästa stora smäll för bensinpriserna.

2028 kan bli den stora brytpunkten

Den statliga Styrmedelsutredningen, SOU 2026:33, föreslår att reduktionsplikten höjs till:

21% 2028
23% 2029
25% 2030

Den nuvarande lagstadgade nivån är 10 procent

Utredningen föreslår samtidigt att energiskatten på bensin höjs med 1,80 kronor per liter från 1 januari 2028, efter ordinarie indexering.

Och från 2028 ska EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 börja få effekt på vägtrafikens fossila bränslen.

Det betyder att tre olika kostnadsdrivare kan börja påverka bensinpriset samtidigt:

Högre reduktionsplikt
ETS2
Högre svensk energiskatt

Det kan skapa ett strukturellt högre pris på fossil bensin även om oljepriset samtidigt har normaliserats.

Det är också viktigt att understryka att förslagen från Styrmedelsutredningen ännu inte är beslutad lagstiftning. Betänkandet är fortfarande under remiss och sista svarsdag är 30 oktober 2026.

Tre scenarier för 2030

Osäkerheten är fortfarande stor. Därför har vi kompletterat vårt huvudscenario med två alternativa utvecklingar.

Den största osäkerheten handlar om oljepriset och utvecklingen i Ryssland-Ukraina och Mellanöstern. Men även den svenska politiken är osäker. Reduktionsplikten, den föreslagna skattehöjningen och flera delar av den framtida klimatpolitiken är ännu inte slutligt beslutade.

Scenario	2027	2028	2029	2030
Lägre oljepris	20,0	22,0	22,5	23,0
Vårt huvudscenario	20,5	23,5	24,5	25,5
Geopolitisk risk	22,0	25,0	27,0	28,0

Lägre oljepris

I det här scenariot stabiliseras konflikten i Mellanöstern och störningarna i den globala oljehandeln minskar.

Samtidigt återhämtar sig rysk olje- och raffinaderikapacitet och Brentoljan faller tillbaka mot omkring 70-80 dollar per fat.

Det pressar ned själva drivmedelskostnaden.

Men effekten motverkas av att den tillfälliga svenska skattesänkningen redan har försvunnit och att nya klimatstyrmedel börjar påverka priset från 2028.

Därför innebär ett lägre oljepris inte att bensinen återgår till 18-19 kronor.

Vår modell landar i stället på omkring 23 kronor per liter 2030.

Vårt huvudscenario

Här antar vi att oljepriset normaliseras från dagens mycket höga nivåer, men att en viss geopolitisk riskpremie finns kvar.

Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att påverka den globala olje- och raffinaderimarknaden, samtidigt som störningarna i Mellanöstern gradvis minskar.

Vi antar samtidigt att de föreslagna svenska och europeiska styrmedlen genomförs ungefär enligt plan:

Reduktionsplikten höjs till 21 procent 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030
ETS2 börjar påverka drivmedelspriset från 2028
Den föreslagna höjningen av energiskatten genomförs
Skatten fortsätter därefter att indexeras

Det innebär att den stora uppgången kommer kring 2028, när flera kostnadsdrivare sammanfaller.

Vår modell pekar mot cirka 23,5 kronor per liter 2028 och omkring 25,5 kronor 2030.

Geopolitisk risk

I det tredje scenariot blir utvecklingen betydligt mer problematisk.

Kriget i Ukraina fortsätter att slå mot rysk oljeproduktion och raffinaderikapacitet samtidigt som konflikterna i Mellanöstern fortsätter att störa olje- och transportflöden.

Brentoljan etablerar sig då på en betydligt högre nivå än i huvudscenariot.

Det gör att den politiska kostnaden för bensin läggs ovanpå en redan hög råoljekostnad.

I det scenariot kan bensinpriset närma sig 28 kronor litern 2030.

Det är inte vårt huvudscenario, men visar hur känslig prognosen fortfarande är för utvecklingen på den globala energimarknaden.

Det är inte längre bara oljepriset som spelar roll

Den stora skillnaden mot vår analys i maj är att den handlade mycket om osäkerheten om vart oljepriset skulle ta vägen. Ett långvarigt krig kunde driva upp råoljan kraftigt, medan ett mer normalt oljepris kunde hålla bensinen på en betydligt lägre nivå.

Nu ser vi en mer komplex bild.

Oljepriset kan falla tillbaka - samtidigt som bensinen stiger.

Den första prischocken kommer när den tillfälliga svenska skattesänkningen försvinner. Om dagens övriga förutsättningar är oförändrade motsvarar det en potentiell uppgång på omkring 3 kronor per liter inklusive moms.

Därefter kan oljepriset normaliseras under 2027 och pressa ned bensinpriset igen. Men från 2028 kan nästa steg komma när ETS2, en högre reduktionsplikt och den föreslagna höjningen av energiskatten börjar påverka drivmedelspriset.

Samtidigt finns de geopolitiska riskerna kvar. Rysslands krig mot Ukraina och konflikterna i Mellanöstern kan fortsätta att påverka både råoljepriset och tillgången på raffinerade oljeprodukter.

Det innebär att bensinpriset framöver kan påverkas från två håll:

Geopolitiken kan höja priset ovanifrån.
Svenska och europeiska styrmedel kan höja prisgolvet underifrån.

Det är därför ett lugnare läge på den globala oljemarknaden inte nödvändigtvis innebär att bensinen återgår till tidigare prisnivåer.

Vad betyder 25,5 kronor litern för bilisten?

För en bilist som använder 1 500 liter bensin per år blir skillnaden snabbt märkbar.

Bensinpris	Årskostnad
18 kr/l	27 000 kr
20 kr/l	30 000 kr
23 kr/l	34 500 kr
25,5 kr/l	38 250 kr
28 kr/l	42 000 kr
30 kr/l	45 000 kr

Vid vårt huvudscenario på 25,5 kronor litern skulle samma körning alltså kosta omkring 11 250 kronor mer per år än vid ett bensinpris på 18 kronor.

Det motsvarar nästan 940 kronor mer i månaden.

Och för den som kör mer än 1 500 liter per år blir skillnaden ännu större.

Det är också därför utvecklingen av bensinpriset kan få betydelse för bilköpare långt innan priset faktiskt når 25 kronor.

En bil som köps idag kan fortfarande ha många år kvar på vägarna när bensinpriset är betydligt högre än idag.

För den som kör mycket kan drivmedelskostnaden därför bli en allt viktigare del av bilens totala ägandekostnad.

35 kronor är fortfarande möjligt - men inte ett lika troligt scenario

I vår tidigare analys pekade det mest extrema scenariot mot 35 kronor litern 2030.

Vi ser inte längre det som ett troligt scenario.

För att nå dit skulle flera saker behöva sammanfalla: ett långvarigt mycket högt oljepris, fortsatt geopolitisk störning, högre kostnader för utsläppsrätter och betydligt högre svenska styrmedelskostnader.

Det går inte att utesluta.

Men med dagens information är 23-28 kronor ett mer rimligt spann att utgå från och vårt huvudscenario landar på omkring 25,5 kronor litern år 2030.

Slutsats: Vart åt barkar det?

I maj såg vi ett mycket stort spann för bensinpriset 2030: från 19,9 till 35 kronor litern.

Fem månader senare ser bilden delvis annorlunda ut.

Oljepriset kan mycket väl falla tillbaka när dagens störningar på den globala oljemarknaden avtar.

Men bensinen behöver inte följa med ned.

Först försvinner den tillfälliga svenska skattesänkningen. Därefter kan nya klimatstyrmedel börja påverka priset från 2028.

Och samtidigt fortsätter Rysslands krig mot Ukraina och konflikterna i Mellanöstern att skapa osäkerhet på den globala olje- och raffinaderimarknaden.

Vårt huvudscenario pekar mot omkring 25,5 kronor per liter år 2030.

Det är långt från de 35 kronor som vårt mest extrema scenario pekade mot i maj.

Men det är också långt från de prisnivåer som svenska bilister vant sig vid tidigare.

20 kronor litern kan snart vara det nya normala - och 25 kronor är inte längre ett extremt scenario.

För den som köper en bil idag blir därför inte bara dagens bensinpris viktigt.

Frågan är också vad bilen kostar att köra om tre, fem, sju eller tio år.

För frågor om analysen eller underliggande data, kontakta:

Richard Åhlin
Head of Organic Growth & eCom, Carla
richard.ahlin@carla.se

Inlägget uppdaterades senast 08 oktober 2026