Här är kommunerna som drabbas hårdast när bensinpriset stiger

Elbilsmarknaden

14 okt. 2026

5 min

Om bensinpriset stiger till 25,50 kronor litern kan det innebära tusentals kronor i högre drivmedelskostnader per år för svenska bilägare. Samtidigt varierar andelen bensinbilar kraftigt mellan landets kommuner. I flera kommuner står bensinbilar för mer än fyra av tio bilar. Det visar en analys från Carla, baserad på statistik över Sveriges kommuner och drivmedel.

För hushåll som är beroende av bilen kan stigande bensinpriser få stor betydelse för privatekonomin. Hur stor kostnadsökningen blir beror framför allt på hur långt bilen körs och hur mycket bränsle den förbrukar.

Men bensinbilens ställning skiljer sig också åt geografiskt. Carla har analyserat andelen bensinbilar i Sveriges 290 kommuner och nio kommungrupper för att undersöka var drivmedlet fortfarande är vanligast.

Så mycket dyrare kan det bli att köra bensinbil

I Carlas nya prognos av beninpriset kan det nå 25,50 kronor litern år 2030. Jämfört med ett pris på 18,90 kronor innebär det en ökning med 6,60 kronor per liter.

För en bil som förbrukar 0,8 liter per mil motsvarar det en extra kostnad på 5,28 kronor per körd mil.

Hur mycket det påverkar hushållsekonomin beror på den årliga körsträckan. För den som kör 1 500 mil om året skulle prisökningen innebära närmare 8 000 kronor i högre drivmedelskostnader, förutsatt att förbrukningen och körmönstret är oförändrade.

Körsträcka per år	Ökad kostnad per år	Ökad kostnad per månad
1 000 mil	5 280 kr	440 kr
1 300 mil	6 864 kr	572 kr
1 500 mil	7 920 kr	660 kr
2 000 mil	10 560 kr	880 kr

Beräkningen förutsätter en förbrukning på 0,8 liter per mil och en prisökning från 18,90 till 25,50 kronor litern. Den visar skillnaden mellan två prisnivåer, inte en prognos över hur varje hushålls kostnader faktiskt kommer att utvecklas.

Bensinbilen är vanligare i vissa kommuner

Andelen bensinbilar varierar mellan Sveriges kommuner. I Dorotea utgör bensinbilar drygt 57 procent av personbilarna i det analyserade underlaget. Även Essunga, Bjuv och Östhammar har höga andelar.

I Malmö och Sundbyberg, två av landets större och mer tätbefolkade kommuner, är bensinbilen också vanlig. I Malmö står den för drygt 40 procent av bilarna i underlaget.

Kommunerna med högst andel bensinbilar

Kommun	Andel bensinbilar
Dorotea	57,1 %
Essunga	48,5 %
Bjuv	42,4 %
Östhammar	41,7 %
Filipstad	41,4 %
Munkfors	40,8 %
Sundbyberg	40,6 %
Malmö	40,5 %
Lidköping	38,8 %
Tingsryd	38,5 %

Andelarna är beräknade som antalet bensinbilar dividerat med det totala antalet personbilar i respektive kommun i underlaget.

Dorotea har den högsta andelen i listan, men där bygger resultatet på betydligt färre bilar än i exempelvis Malmö. I kommuner med små underlag kan enskilda bilar få stor effekt på den redovisade andelen. Malmö sticker i stället ut genom att kombinera en hög bensinbilsandel med ett betydligt större antal bilar.

Listan visar var bensinbilen har en stark ställning i det analyserade underlaget. Den säger däremot inte i sig hur mycket bensin invånarna förbrukar eller hur stor kostnadsökningen blir för hushållen.

Högre bensinpris kan slå hårdare på landsbygden - stora skillnader mellan olika kommungrupper

Även när kommunerna delas in enligt Sveriges Kommuner och Regioners nio kommungrupper framträder skillnader.

Pendlingskommuner nära större städer har den högsta viktade bensinbilsandelen, cirka 27,5 procent. Även större städer ligger relativt högt, med cirka 26 procent.

Storstäderna har däremot den lägsta viktade andelen bland kommungrupperna, cirka 19,9 procent. Det visar att bensinbilens ställning skiljer sig mellan olika typer av kommuner och att den inte enbart följer en enkel uppdelning mellan stad och landsbygd.

Andel bensinbilar per kommungrupp

Kommungrupp	Andel bensinbilar, viktad
Pendlingskommun nära större stad	27,5 %
Större stad	26,0 %
Pendlingskommun nära mindre stad/tätort	24,7 %
Mindre stad/tätort	23,8 %
Lågpendlingskommun nära större stad	23,3 %
Landsbygdskommun med besöksnäring	23,1 %
Landsbygdskommun	21,8 %
Storstäder	19,9 %
Pendlingskommun nära storstad	18,5 %

Den viktade andelen beräknas genom att dividera det totala antalet bensinbilar i kommungruppen med det totala antalet personbilar i samma grupp.

Pendlingskommuner nära större städer omfattar många kommuner där bilen kan spela en viktig roll i vardagen. Att bensinbilsandelen är hög i denna grupp innebär att drivmedlet fortfarande har en stark ställning i bilbeståndet.

Samtidigt går det inte att dra slutsatsen att hushållen i dessa kommuner automatiskt får den största kostnadsökningen. Det beror också på hur mycket bilarna körs, deras bränsleförbrukning och hur hushållen anpassar sitt resande om priserna stiger.

Högre bensinpris kan också påverka hur mycket bilen används

Kostnaden för att köra bil påverkas inte bara av priset vid pumpen. Hur mycket bilen används spelar också roll.

Trafikanalys statistik visar att bensinbilar i genomsnitt körde 941 mil under 2025, jämfört med 1 671 mil för elbilar och 1 724 mil för laddhybrider.

En möjlig förklaring är att drivmedelskostnaden redan påverkar hur mycket bilen används. Svensk forskning visar att högre drivmedelspriser kan minska bilkörningen över tid. Skillnaderna mellan drivmedel kan samtidigt bero på vilka hushåll som äger bilarna och hur fordonen används. Statistiken visar därför inte i sig att bensinbilsägare kör mindre just på grund av högre priser.

Det innebär att kostnadsexemplen i analysen ska ses som beräkningar vid olika körsträckor. Om bilägare väljer att köra mindre när bensinen blir dyrare kan den faktiska kostnadsökningen bli lägre än i exemplen.

Bilens drivmedel blir en allt viktigare privatekonomisk fråga

För hushåll som är beroende av bilen kan drivmedelspriset få stor betydelse för vardagsekonomin. Vid en prisökning på 6,60 kronor per liter innebär varje ytterligare 100 mils körning en kostnadsökning på 528 kronor, givet en förbrukning på 0,8 liter per mil.

Samtidigt visar kommunjämförelsen att bensinbilen fortfarande har olika stark ställning runt om i Sverige. Pendlingskommuner nära större städer har den högsta viktade bensinbilsandelen bland kommungrupperna, medan Dorotea har den högsta andelen bland de enskilda kommunerna i analysen.

För den som väljer bil blir det därför allt viktigare att väga in den löpande drivmedelskostnaden, inte bara inköpspriset. Hur långt bilen körs, hur mycket den förbrukar och vilket drivmedel den använder påverkar den totala bilbudgeten.

Om analysen

Analysen av bensinbilarnas geografiska spridning bygger på statistik över personbilar efter drivmedel i Sveriges kommuner för 2025. Kommunerna har grupperats enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) kommungruppsindelning 2023, som omfattar nio kommungrupper. Andelen bensinbilar har beräknats som antalet bensinbilar i förhållande till det totala antalet personbilar i respektive kommun eller kommungrupp.

Kostnadsexemplen bygger på en antagen bränsleförbrukning på 0,8 liter per mil och en prisökning från 18,90 till 25,50 kronor per liter. Beräkningen visar den extra kostnaden vid olika årliga körsträckor, förutsatt att förbrukningen och körmönstret är oförändrade. Den ska inte tolkas som en prognos för enskilda hushåll.

Jämförelsen av körsträckor mellan olika drivmedel bygger på Trafikanalys officiella statistik Körsträckor med svenskregistrerade fordon. Enligt Trafikanalys körde bensinbilar i genomsnitt 941 mil under 2025, jämfört med 1 671 mil för elbilar och 1 724 mil för laddhybrider. Dessa nationella genomsnitt används endast för jämförelsen mellan drivmedel, inte för att beräkna kommunernas kostnader.

Inlägget uppdaterades senast 14 oktober 2026