Guide: Så kontrollerar du och tar bort rost på din bil

Tips

25 sep. 2025

7 min

Rost – bilägarens ständiga fiende i vårt svenska klimat. Men genom att upptäcka begynnande rost i tid och behandla den rätt kan du spara både pengar och bilens livslängd.

I denna guide får du en snabbkurs i rostskydd: var rosten oftast börjar, hur du inspekterar bilen regelbundet, vilka typer av rost som finns och hur du avgör hur allvarlig den är.

Vi går igenom en enkel steg-för-steg för DIY-behandling av ytrost, vilka verktyg och material du behöver, samt en uppskattning av kostnad och tidsåtgång för olika åtgärder.

Dessutom tar vi upp när det är läge att lämna till proffsen – och vad de kan erbjuda i form av rostskyddsmetoder (som varm-/kallvaxbehandling och galvanisk zinkspray) inklusive deras garantier.

Sist men inte minst: förebyggande tips för att hålla rosten borta, som regelbunden underredsavspolning, vaxning och snabb lagning av stenskott.

Vår förhoppning är att hjälpa dig som bilägare att tidigt identifiera ytrost och välja rätt åtgärd – vare sig du fixar det själv eller anlitar verkstad – för att slippa dyrbara rostskador längre fram.

Var börjar rosten? Vanliga rostställen på bilen

Rost kan i princip dyka upp var som helst där bar metall exponeras för fukt och syre. Men i praktiken finns det vissa kritiska punkter på bilen som nästan alltid är först ut:

Hjulhus och skärmkantar: Allra vanligaste roststället. Hjulhusen bombarderar ständigt av grus, stenar och salt från däcken. Detta skadar lacken i hjulhusets kanter och skärmkanterna ovan hjulen, så att rosten får fäste. Titta noga i fram- och bakre hjulhus, speciellt där innerskärmen möter skärmkanten – bubblor eller skrovlig yta tyder på början till rost.
Tröskellådor (sidosteg): Undersidan av trösklarna och kanterna under dörrarna får ta emot stänk från vägbanan. Dessutom brukar jack-points (där man sätter domkraften) finnas där – lackskador vid domkraftslyft kan starta rost. Känn längs tröskelkanten, och kolla om den skyddande plastlisten (om sådan finns) är intakt.
Dörrfalsar och dörrkanter: Öppna dörrarna och inspektera nederkanten av dörrbladet. Härinne kan vatten samlas om dräneringshålen är igensatta, och då rostar det inifrån. Bubbla i lacken längs dörrens underkant är ett varningstecken. Även gångjärnsfästena och runt dörrhandtag kan rost uppstå.
Bagageluckans nederkant: Samma princip som dörrarna – vatten rinner av och blir kvar vid luckans kant. På kombibilar kan du se rost runt bakrute-torkarfästet och registreringsskyltsbelysningen också. Lyft på eventuella gummilister och kika efter bruna flagor.
Underredet och golvet: Bilarna har ofta underredsmassa som skydd, men stenskott och ålder gör att underredet kan få rostfläckar. Kritiska områden under är runt bärarmar, fjäderbenstornen, ramupphängningar och balkar. Till och med avgasrör, hjulupphängning och hjulnav kan rosta – lite ytrost på avgassystemet är normalt, men rostiga bromsrör eller hål i golvet är allvarligt.
Motorhuv och skärmkanter fram: Stenskott på motorhuven kan ge små rostprickar. Även innanför motorhuven längs skarvar kan rost starta om det samlas smuts.
Runt vindruta och rutor: Om en ruta bytts slarvigt eller tätningen släppt kan fukt krypa in i karossen vid rutramarna. Kolla särskilt i hörnen på vindrutan och bakrutan för bubblor under lacken.
Bult- och skruvskallar: Även om inte karossen i sig rostar synligt, titta på bultar i hjulhus, skruvar i motorrum osv. Rost på dessa kan skvallra om var fukten ligger och irriterar.
Tanklocksområdet: Runt tanklocket (speciellt om det är en infälld metalldörr) kan rosten trivas, dels pga. att bensin/diesel kan spilla och dels pga. kondens.
Bagageutrymme (inifrån): Lyft på mattan i bagaget. Om bagagerumsgolvet (t.ex. reservhjulsbaljan) har fuktinträngning kan du se rostfläckar där. I kombi-bilar, kolla under eventuella förvaringsfack i skuffen.

Sammanfattningsvis: rost börjar ofta där smuts och fukt samlas eller där lacken skadats. De “klassiska” områdena är hjulhus, underrede, dörrar, skärmkanter och bagagelucka. Genom att känna till dessa ställen kan du göra en riktad koll med jämna mellanrum.

Inspektionsschema – snabbkoll var 6:e månad

För att hålla rosten stången bör du ge bilen en rostinspektion ungefär var sjätte månad. En bra rutin är att göra det på hösten innan vinterns salt, och på våren efter vinter och salt. Så här kan du lägga upp din snabbcheck:

Höstkoll (oktober): Tvätta bilen noga, även under (helst på lyft eller gör-det-själv-hall med underredsspolning). Efter tvätt, inspektera de utsatta punkterna vi listade ovan. Sök med ficklampa i hjulhusen, öppna dörrar och luckor. Känn med handen längs kanter – om det knastrar av rostflagor eller känns bubbligt under lacken.
Markera eller fota eventuella misstänkta ställen. Små stenskott i lacken? Bättringsmåla dem innan vintern! Redan liten bar metallpunkt kan rosta på några månader med salt.
Smörj dörrarnas och luckans dräneringshål (peta med en piprensare eller liknande) för att säkerställa att de inte är täppta – annars blir dörrarna en vattenfälla.
Överväg att spraya tunnflytande rostskyddsolja i balkar och håligheter innan saltperioden (mer om det senare).
Vårkoll (april): Efter vinterns härjningar. Tvätta bort all salt noga. Nu kollar du om något nytt dykt upp under vintern. Fokusera på underrede och hjulhus – salt kan ha skapat ny ytrost på bromssköldar, avgassystem, etc. Leta efter orangebruna strimmor.
Om du ser början till rost (t.ex. lite bubblig lack på hjulhus) – åtgärda nu innan sommaren. Våren är perfekt tid att rostlaga och måla, då vädret är torrt.
Spola ur innerskärmar och underredet ordentligt – även om du gjorde det efter vintern, en extra sköljning skadar inte. Smuts i skrymslen håller kvar fukt.
Extra koll efter saltslask: Kör du mycket på saltade vägar, gör små spontankoller: titta under dörrarna när du tvättar, ta en snabb titt under mattorna inne (fuktinträngning).
Biltvätt-rutin: Var 6:e tvätt, välj vaxschampo eller lägg på sprayvax på underrede och lack. Ett vaxlager hjälper avvisa vatten och salt. Vaxschampo var ~var tredje tvätt som i vår punktlista (under “Förebyggande tips” nedan) är en bra tumregel.

Att vara proaktiv och leta rost regelbundet gör att du fångar upp små angrepp innan de blir stora hål. Tänk på att rost sprider sig som cancer under lacken om den får fäste. En snabb halvårskoll kan hindra att en ytrostfläck stor som en femkrona förvandlas till en rosthål stor som en tennisboll nästa år.

Rosttyper och hur du avgör omfattningen

All rost är inte likadan. Man brukar prata om olika rosttyper eller stadier:

Ytrost: Första stadiet – det börjar som små bubblor i lacken eller ytlig rost som inte gått djupt i metallen. Ytrost är mest kosmetiskt och ofta begränsad till ytskiktet. Om du slipar bort det, är metallen under oftast frisk. Exempel: lite rost i skärmkanternas lack, smärre blåsor.
Flygrost: Inte egentigen ett roststadium av karossen, utan rostpartiklar utifrån. Små prickar av rost kan synas på lacken, särskilt ljusa bilar, från t.ex. bromsdamm och järnpartiklar som fastnat. Dessa sitter på ytan och kan ofta clayas eller tvättas bort – de indikerar inte att bilen rostar under, men bör tas bort för att inte fastna i lacken permanent.
Punktkorrosion: Lokaliserad rost som börjat äta igenom på en punkt. T.ex. ett stenskott som inte åtgärdats och där det nu är en liten krater av rost. Den är djupare än ytrost men begränsad i utbredning.
Genomrost (perforeringsrost): När rosten gått hela vägen genom plåten och ett hål uppstått. Detta är värst – det försämrar struktur och släpper in vatten som kan orsaka ännu mer rost invändigt. Genomrost kräver ofta att man skär bort och svetsar in ny plåt.
Underredesrost: Under bilen kan rosten breda ut sig platt på stora ytor om underredsmassan släppt. Ofta ser man en skrovlig brun skorpa på rambalkar eller golv. Den kan vara ytlig eller djupt – svårt att veta förrän man skrapar.
Invändig rost: Rost som jobbar inifrån håligheter (som dörrar, balkar). Den märks kanske först när bubblor syns utåt. Den är lömsk eftersom plåten rostar från insidan och kan vara mer omfattande än det ser ut utvändigt.

Hur avgör man graden? Här är några metoder:

Syn och känsel: Inspektera synligt – bubblar i lacken, rödbrun missfärgning eller matta fläckar är tecken på rost under. Känn med fingret över misstänkta områden; om bubblan ger vika eller spricker är rosten aktiv under lacken.
Knacktest: Ta baksidan av en skruvmejsel eller en liten hammare och knacka lätt på plåten runt det rostiga området. Låter det ”dovt” eller knastrigt jämfört med frisk plåt kan det tyda på att plåten är försvagad och rost under. Frisk plåt har en mer ringande klang.
Mejselprov: Använd en liten platt mejsel eller syl och skrapa på rosten. Om det bara är ytrost kommer du snabbt till blank metall under det brunröda. Om mejseln går igenom eller rosten bara fortsätter inåt – då är det genomrost eller mycket djup rost. Var försiktig så du inte gör onödigt hål, men om det redan är väldigt poröst kanske du lika gärna upptäcker det nu.
Flexa karossen: En avancerad metod – vissa knackar eller bänder lite försiktigt på misstänkt område för att se om det flexar onormalt (t.ex. tröskel som knakar = dålig).
Titta inifrån/undersida: Kan du komma åt bakom rosten? T.ex. genom att ta av innerskärmen eller öppna upp bagageklädseln och se baksidan. Då ser du om rosten gått rakt igenom. Rostfläckar på insidan av plåten = farligt tecken.
Gradera storlek: Ytrost som är < några cm och bara på ytan är hanterbart DIY. Är det större områden (handflata eller mer) eller vid vitala fästpunkter (bärarmar, fjäderinfästningar) – det är allvarligare, kanske verkstadsjobb.

En annan tumregel är: om du kan stoppa in ett verktyg i eller genom rosten, då är det bortom ytrost. Mindre ytrostangrepp kan du ofta skrapa ner till frisk plåt. Om plåten är försvagad (tunn som papper) eller redan hål – då är det oftast utbyte/svetsning som gäller.

DIY: Steg-för-steg behandling av ytrost

Har du upptäckt några rostfläckar som är begränsade och inte strukturellt viktiga? Då kan du absolut försöka behandla rosten själv. Här är en generell guide för en liten ytrostlagning, t.ex. vid en skärmkant eller en dörrhörn:

Verktyg och material du behöver:

Skyddsutrustning: Använd skyddsglasögon och gärna dammfiltermask vid slipning, samt handskar när du hanterar kemikalier. Rostdamm är inte nyttigt att få i ögon eller lungor.
Slipverktyg: Sandpapper (olika grovlekar, t.ex. 120-grit för att börja, upp till 320-grit för finslip), och/eller en stålborste. För snabbare jobb kan du ha en sliprondell på borrmaskin eller vinkelslip med lamellskiva – men var försiktig, det äter snabbt.
Rostomvandlare: En kemisk produkt som du penslar på för att omvandla kvarvarande rost till en passiv yta. Finns som vätska eller gel. T.ex. produkter med fosforsyra.
Grundfärg (primer): Helst en rostskyddsprimer för metall. Zinkprimer är toppen – den innehåller zinkpulver som ger galvaniskt skydd.
Bättringsfärg/lack: Lack som matchar bilens färg. Om du inte har originalfärg kan du köpa liten burk bättringsfärg hos märkeshandlare eller Biltema. Alternativt använd en närliggande färg för underrede/ej synliga ställen.
Klarlack: Om det är på karossen synligt kan du behöva lägga klarlack ovanpå färgen för glans och extra skydd (finns på sprayflaska).
Penslar, maskeringstejp, papper/plast: Små penslar eller skumapplikatorer för att stryka på omvandlare och färg. Tejp och papper för att täcka omkringliggande ytor så du inte råkar spreja/pensla utanför.
Avfettning/Sprit: Isopropanol eller silikonborttagare för att rengöra ytan före målning.
Värmepistol (valfritt): Kan vara bra för att försiktigt värma plåten för att påskynda torkning, eller värma gammal underredsmassa så den lättare skrapas bort. Men inte nödvändig för smålagningar.

Steg 1: Förberedelse

Parkera bilen på en torr, jämn plats. Om möjligt, gör arbetet inomhus (garage) för att undvika damm och insekter som fastnar i färg, men med god ventilation. Se till att ytan är ren: tvätta bort smuts och salt, torka helt. Maskera runt det område du ska arbeta på med maskeringstejp och papper för att skydda friskt lack.

Steg 2: Avlägsna rosten mekaniskt

Nu ska du få bort all lös rost och så mycket som möjligt av den angripna metallen. Ta ditt sandpapper eller stålborste. Slipa/skrubba rostfläcken tills du inte längre ser rostfärg utan kommer ner till blank metall runt om. I praktiken: slipa inte bara precis på rosthärden, utan en bit utanför, för rost kan krypa under kringliggande färg.

Om lacken bubblat, slipa bort all bubblig lack tills kanterna av kvarvarande färg är solida. Var försiktig om du använder en maskin (borr med sliprondell). Det går fort att ta för mycket. Hellre lite för hand på slutet för kontroll. Målet är att inga bruna prickar ska finnas kvar – bara rent stål eller en slät yta med ev. lite svärtad rostfläck (som du inte får bort utan att göra hål).

En liten mejsel eller kniv kan vara bra för att peta ut rost i kanter och hörn. Om det finns underredsmassa/gummiskikt i vägen, skrapa bort det runt området (efteråt får du återställa det).

När rosten är borta, torka av med en trasa för att få bort slipdammet. Avfetta gärna med sprit/silikonborttagning för att inget fett eller smuts ska vara kvar.

Steg 3: Applicera rostomvandlare (om nödvändigt)

Om du lyckats få bort all rost till ren metall, behövs inte alltid omvandlare. Men oftast finns nån liten por kvar. Pensla på rostomvandlaren enligt anvisning. Den brukar vara vätska som gör rosten svart/stabil.

Låt den verka den tid som anges (några minuter upp till en timme). Torka sedan av överskott och låt området torka helt. Rostomvandlaren behöver tid att kemiskt binda rosten – fuska inte med torktiden.

Steg 4: Grundmålning (primer)

Nu har vi en stabil grund att måla på: Spraya eller pensla på ett tunt lager metallprimer. Zinkprimer är bäst om plåten är bar, eftersom den skyddar galvaniskt.

Håll det tunt och jämnt – undvik rinningar. Bättre två tunna lager än ett tjockt.

Låt primern torka helt enligt instruktion (ofta 15-30 min för spray, längre för pensel). En bra primer fyller också ut små sliprepor och porer, men om ytan känns väldigt ojämn kan du slipa lätt med fint papper när primern torkat och lägga en omgång till.

Steg 5: Lackering

Dags att färdigställa. Om du har spraylack: skaka burken ordentligt. Test-spraya på en kartong först. Håll ca 20-30 cm avstånd och spraya tunna, jämna lager över området. Försök tona ut mot kanterna så det inte blir en skarp kant mot gammal lack.

Om du använder pensel och färg på burk: doppa lite färg och dutta snarare än pensla, för att minimera penselränder. Färgen får gärna täcka lite utanför själva lagningen för att det ska se jämnt ut.

Vänta några minuter mellan lagren. Bättre flera tunna lager lack än ett tjockt som rinner. Fortsätt tills färgen täcker och ser jämn ut. Kanske behövs 2-4 lager.

Låt sista lagret torka helt (kan ta en timme eller mer, läs burken).

Klarlack (vid behov): Om det är en synlig karossdel och du använde basfärg utan klarlack, avsluta med att spraya 1-2 lager klarlack för att få glans och skydd. Klarlack sprayas som färgen, tunna lager, med tork emellan.

Steg 6: Efterbehandling

När allt är torrt: Dra försiktigt bort maskeringstejpen och papperet. Helst innan färgen härdat stenhårt, annars kan den flisa i kanten.

Ett trick är att ta bort tejpen när färgen är torr men inte härdad (d.v.s. efter några timmar, inte flera dagar).

Inspektera resultatet. Blev det rätt nyans? Lite skillnad kan finnas, men huvudsaken är att rosten är borta och metallen skyddad.

Om ytan är under bilen eller dold behöver du inte estetiskt perfektion – viktigare att det är ordentligt täckt. Du kan spraya ett lager underredsmassa över om det är t.ex. underrede.

Städa upp: rengör penslar, släng dammtrasor, och förvara färgburkar för framtida bruk.

Notera: Denna metod är bra för mindre fläckar. Om ett område är stort eller angripet från insidan kommer rosten kanske tillbaka trots allt. Men du har åtminstone köpt dig tid.

Verktyg & material – checklista

Vi nämnde det mesta i stegen, men här en snabb checklista på prylar för ditt rost-kit:

Skrapa/mejsel för att peta.
Stålborste (handborste eller på maskin).
Sandpapper: grovt (~120), mellan (~240), fint (~320-400).
Slipmaskin eller borrmaskin med stålborstskiva (valfritt, snabbar upp).
Rostomvandlare (t.ex. Fertan, Hammerite Kurust, Biltema Rost-Stop etc).
Grundfärg/primer (zinkprimer är utmärkt).
Bättringsfärg matchande bilen.
Klarlack (om behövs).
Penslar, eller sprayburkar beroende på val.
Maskeringstejp, plast/papper för täckning.
Handskar, skyddsglasögon, andningsmask (speciellt vid spraymålning – ångor kan vara starka).
Avfettning (t-röd, isopropanol, silikon remover).
Filler/spackel (om det är gropar du vill fylla ut – vissa skippar det om litet område).
Underredsmassa på spray om du lagat under bilen och vill täcka över med nytt skyddslager.

Det mesta finns på vanliga biltillbehörsbutiker eller byggvaruhus. Hela kitet borde gå att få för några hundralappar upp till en tusenlapp om du köper allt på en gång, varav en del prylar räcker till många lagningar.

När ska du lämna in bilen till proffs?

Det är inte alla rostproblem man bör eller ens kan fixa hemma. Här är signalerna på att proffshjälp behövs:

Strukturell rost: Om du hittar rost på bärande delar – som ram, balkar, fjäderbenstorn, golv, trösklar – där plåten är genomrostad eller kraftigt försvagad. Dessa kräver oftast svetsning av nya plåtbitar, något en vanlig bilägare sällan kan göra korrekt hemma. Dessutom är det säkerhetskritiskt, så låt verkstaden bedöma och åtgärda.
Stora rostangrepp: Har rosten spridit sig över en stor yta (t.ex. halva skärmkanterna runt om, eller hela underredet fläckigt)? Att få bort allt detta med handverktyg är ogörligt – verkstäder kan blästra (sandblästra bort rosten) vilket är effektivt. Sådana arbeten är bättre att lämna bort.
Rost på bromsrör, tank, upphängning: Vissa delar som rostiga bromsrör byter man hellre ut än försöker “måla”. Säkerhetsdelar som är rostangripna ska bytas eller fixas av fackman.
Du känner dig osäker eller saknar utrustning: Finns ingen skam i att lämna in om man inte har plats eller tid. Bättre proffs än att det inte blir gjort alls.
Lackering som ska synas perfekt: Mindre bättringar kan man göra, men om en hel skärm eller dörr är angripen och måste lackas om för att se bra ut – lackeringsverkstäder kan göra det sömlöst. Hemmamålning på stora ytor syns ofta.
Garantier och försäkring: Nyare bilar kan ha rostskyddsgaranti. Upptäcker du rost under denna tid, prata med märkesverkstaden – kanske fixar de det kostnadsfritt (dock brukar garantin gälla inifrån kommande rost, inte stenskott utifrån). Ibland kan försäkringen täcka rostskador (om orsakade av t.ex. yttre påverkan, men sällan).

Proffsen har också tekniker som du som hemmamekare inte har: punktblästring, utrustning för att rostskydda invändigt, lyft för att nå överallt, och kunskap att bedöma om rosten påverkat bilens integritet.

Exempel: En rostskadad rambalk kan behöva skäras ur och ny plåt svetsas in för att bilen ska bli säker igen. Det är inget man ger sig på själv om man inte är mycket erfaren.

Alltså – DIY i all ära, men var ärlig mot dig själv: om rosten är för omfattande eller på fel ställe, investera i professionell rostlagning. Det kostar, men en bil som rostar sönder är värd noll i slutändan, så det kan vara värt det.

Proffsbehandlingar – rostskyddsmetoder och garantier

När du lämnar bilen till experter för rostskydd finns olika metoder de använder. Här är några vanliga:

Rostskyddsbehandling med olja/vax (”tunnflytande” vs ”tjockflytande”): Många verkstäder (t.ex. Dinitrol, Mercasol, Tectyl) erbjuder rostskyddsbehandling. Det innebär att de rengör och oftast lätt blästrar underredet, sprutar in ett tunnflytande rostskyddsmedel i hålrum, dörrar och balkar, och sedan ett tjockare vax eller olje-/bitumenbaserat skikt på underredets utsida. Tunnflytande medel (kallas ibland ”kallvax” eller ML-olja) tränger in i skarvar men kan tvättas bort lättare. Tjockare (”varmvax”/tjockvax eller tjärliknande massa) håller sig på ytan och står emot slitage längre. Ofta värms den tjocka massan upp vid applicering så den blir mer rinnig (därav varm-vax). Kombinationen skyddar mycket bra.
Galvanisk zinkspray: Vid lagning av rostskador eller extra skydd målar proffsen ibland på zink på ren metall innan lack. Zinkspray (s.k. cold galvanizing) innehåller upp till 90% zink och fungerar som offervärn – det rostar istället för stålet om skadan uppstår. Om du ser verkstan spraya grå färg på plåtren yta så är det oftast zinkgrund.
Rostskyddsfärg: På underreden kan de måla med speciella färger som innehåller rostskyddspigment (som zink eller bly eller modernt substitut). T.ex. epoxygrundfärg, eller färger som loctite marine etc för att kapsla in.
Elektrokemiska metoder: Vissa påstår att elektroniska rostskydd (katodiskt skydd via ström) kan funka, men på bilar är evidensen svag. Mest marina applikationer. Inte vanligt hos verkstad.
Garanti på behandling: Seriösa aktörer ger ofta 3-10 års garanti på sin rostskyddsbehandling, förutsatt att du gör kontrollåtgärder. T.ex. Mercasol kan ge upp mot 10 års garanti om du årligen låter dem inspektera och bättra där det behövs. De garanterar då att bilen inte kommer få genomrostning på behandlade delar under den tiden, annars åtgärdar de det.
Pris för proffsbehandling: Varierar efter biltyp och omfattning, men en komplett behandling kostar ungefär 4 000–8 000 kr. Större SUV:ar och extra noggranna behandlingar (med hjuldemontage, m.m.) kan kosta uppåt 10 000+ kr. Det kan kännas saftigt, men om du tänker att det skyddar bilen i kanske 5 år är det en investering i bilens liv.
Varmvax vs kallvax: Begreppet kan förvirra – en del kallar traditionell oljeinjektion för kall rostskydd (tunn olja som lätt spolas bort), medan varmvax är den mer slitstarka behandlingen som håller längre och sitter hårdare (appliceras varm). Moderna system brukar kombinera båda: tunn penetrerande i hålrum, tjock seg på utsatta ytor.

När du hämtar bilen från en rostskyddsbehandling, be om ett protokoll på vad som gjorts och var. Ofta får du se bilder före/efter. Spara kvittot – det ökar faktiskt värdet vid försäljning om du kan visa att bilen blivit Dinitrol-behandlad nyligen med garanti kvar.

Kostnads-/tidstabell för roståtgärder

För att ge en översikt, här är en tabell över olika roståtgärder med ungefärlig kostnad och tidsåtgång:

Åtgärd	Materialkostnad (SEK)	Tidsåtgång (aktiv tid)	Anmärkning/Resultat
DIY lagning av liten ytrost (5 cm område)	~200–400 kr (slippapper, färg, omvandlare)	~2–3 timmar (+ torktid)	Billig fix, kräver noggrannhet. Förhindrar spridning om välgjort.
DIY behandling av flera småfläckar (flera områden)	400–800 kr (mer material)	1 dag jobb hemma	Kan göras under en helg. Sparar mycket pengar jämfört verkstad.
Verkstad laga liten rostfläck (t.ex. skärmkant)	1500–3000 kr	Bilen inne 1 dag	Proffslackering, osynligt resultat.
Verkstad svetsa ny plåt (t.ex. tröskel)	5000–10 000 kr (inkl lack)	Flera dagar	Behövs vid genomrost. Dyrt men nödvändigt för struktur/säkerhet.
Rostskyddsbehandling proffs (hela bilen)	4 000–8 000 kr	1–2 dagar (beroende på behandling)	Förlänger bilens livslängd, garanti 3–10 år vanligt. Kontroll efter ~4–5 år rekommenderas.
Inte göra något (låta rost sprida sig)	0 kr nu, dyrt senare	–	Risk för underkänd besiktning, värdeminskning och potentiellt farlig bil.

Tidsåtgången inkluderar ej härdningstider som kan sträcka sig över nätter, men tabellen ger en bild av själva arbetsinsatsen.

Som synes är självfix ekonomiskt fördelaktigt när det gäller små angrepp, men för större problem stiger kostnader och då kan en riktig rostskyddsbehandling vara värt pengarna för att spara bilen på sikt.

Förebyggande tips – så håller du rosten borta

Avslutningsvis, det absolut bästa är ju att aldrig ge rosten en chans. Här kommer några konkreta förebyggande tips:

Underreds- och hjulhusspolning efter vintern: När vårkanten kommer, tvätta bilens undersida grundligt. Salt är rostens värsta påskyndare. En gör-det-själv-hall med spolmunstycke för underrede är bra, eller lägg dig med trädgårdsslangen och skölj noga. Spola in i balkar genom hål, skärmkantskanter osv. Detta sköljer bort salt som annars fortsätter gnaga även när det är torrt ute.
Tvätta och vaxa regelbundet: Smuts håller kvar fukt. Om du tvättar bilen åtminstone varannan månad året om (oftare vintertid pga salt), minskar du tiden smuts/vatten ligger mot lacken. Använd vaxschampo eller lägg på ett lager vax var 3–4:e tvätt. En vaxad yta gör att vatten pärlar av och har svårare att få fäste. Även underredet kan sprayas med en tunn skyddsolja/vax årligen (finns på sprayburk för hobbybruk) för extra skydd.
Åtgärda stenskott direkt: Får du en spricka i lacken eller synlig metall efter t.ex. grus – ta fram bättringsfärg så snart som möjligt. En 10-minuters dutt med lackstift kan spara dig en rostfläck senare. Håll särskilt koll på motorhuv, tak framkant, dörrkanter och trösklar.
Håll dräneringshål öppna: Vi nämnde det tidigare – kolla att det inte samlas skräp i hålen under dörrar, i botten av trösklar, runt bagageluckan. Löv och smuts = stockad dränering = inre rostfälla. Rensa ur höstlöv från motorhuvens hörn (där luftintag är) så rutramen inte rostar.
Undvik att parkera på vått gräs/jord: Om möjligt, parkera inte bilen för länge på väldigt fuktiga underlag. Fukt underifrån kan accelerera rost på underredet, särskilt om bilen står stilla länge (typ över vintern på en gräsmatta). Bättre på grus eller asfalt.
Eftermontera innerskärmar/ stänklappar: Vissa bilar (framförallt äldre) saknar bra innerskärmar i plast i hjulhusen – överväg att montera om det finns att köpa, så inte hjulsmutsen hamnar direkt mot plåten. Stänklappar bakom hjulen kan också minska sten- och saltsprut på trösklar och skärmkanter.
Luftavfuktare vid långtidsförvaring: Ska du ställa av bilen i ett garage månader? Sätt in en enkel luftavfuktare eller torrbollar. Torr miljö = rosten vilar. Det gäller förstås mest entusiastbilar men värt att nämna.
Inspektera inför besiktning: Besiktningen kollar under bilen. Har du själv kollat innan kan du slippa bli överraskad. Om du ser något misstänkt – fixa eller åtminstone förbered dig på att besiktningen kanske anmärker. Rosthål i bärande delar är oftast körförbud direkt, så låt det aldrig gå så långt.

Genom att följa dessa tips minimerar du risken för rost. Inget rostskydd varar för evigt, men ju bättre du är på renlighet och småfix, desto längre håller karossen. En bil som sköts kan rulla rostfri i decennier, medan en försummad kan rosta sönder på bara några år i fel miljö.

Sammanfattning

Rost uppstår där fukt och metall möts över tid, särskilt i närvaro av salt. Vi har identifierat typiska ställen där rosten börjar (hjulhus, trösklar, dörrar, underrede etc.) och betonat vikten av att inspe ktera bilen regelbundet – en snabbkoll varje halvår hjälper dig fånga upp begynnande rost innan den blir allvarlig.

Vi har lärt oss skilja på ytrost (ofta hanterbart själv) och allvarligare rost som kräver ingrepp. Steg-för-steg-guiden visar hur du själv kan slipa bort rost och måla om i liten skala, med rätt verktyg och material, medan vi också klargjort när proffshjälp är att föredra (t.ex. vid genomrost eller stora områden).

Proffsmetoder som olja/vax-behandling och galvanisk zinkspray kan ge långvarigt skydd, ofta med generösa garantier på 3–10 år för att du ska slippa oron. En kostnads-/tidtabell gav perspektiv på utgifter – DIY är billigt men tidskrävande, proffs är dyrt men ger trygghet. Slutligen har vi listat förebyggande råd: spola rent saltet, vaxa lacken, laga stenskott och håll bilen torr – nycklarna till en rostfri bil.

Med dessa kunskaper kan du nu bekämpa rosten som ett proffs (eller åtminstone veta när det är dags att ringa ett).

Ta hand om bilen, så slipper du rosthål och förlänger både bilens liv och andrahandsvärde!

Inlägget uppdaterades senast 25 september 2025